People always leave. Sometimes they come back

Ska fortsätta berätta om resan såklart, men inte ikväll nej. Kom nyss hem efter häng hos Ana, var stört nära att cykla in i en hund på vägen. Asläskigt. På tal om hundar började min lilla doggie skälla som en galning och jag tänkte vad faan är det NU då? Så gick jag till dörren och där stod ingen annan än min Elin!! Kunde ju inte blivit gladare :D Äntligen säger jag bara. Och imorgon är det fredag igen, yay.

5 månader sen, helt galet


Kommentarer!

Kommentera inlägget här:

Vem är du?
Kom ihåg mig?

E-mail: (publiceras ej)

Bloggadress:

Go ahead, släng in din kommentar:

Trackback
RSS 2.0